kklaran

2010-12-30
23:42:16

Juste, årskrönika var det
2010. Bara att säga årtalet känns bra. Det liksom rullar ut ur munnen.
Året 2010 kommer jag minnas som Förändringarnas år. Jag flyttade två gånger och fick bo tio månader i en tvåa, där jag delade sovrum med föräldrar och lillebror. Jag spelade för sista gången med IFK F-94, sen splittrades vi efter nästan tio år. Jag gick upp och började spela damfotboll, fortfarande i IFK. Jag slutade på Borgis och började på Enskilda, med allt vad det innebär. Jag reste utomlands för första gången utan föräldrar, till Spanien och Belgien i  ett internationellt projekt. Jag höll min första workshop, på engelska till och med. Jag höll min första lektion. Jag var kär för första gången på flera år. Jag körde bil för första gången. Jag engagerade mig på allvar i NU, och sitter i styrelsen detta läsår. Jag var funktionär för första gången. Jag har varit på min första utbildningshelg. Jag har lärt känna massor med nya kompisar. Jag har blivit en riktig antirasist. Jag fick min första insändare publicerad i SN. Jag har lärt mig det underbara i att vara ensam.
.
Och det här är såklart inte allt. Som ni förstår så har jag varit med om mycket i år, och jag har lärt mig en hel del av det. Jag har tagit ett stort kliv framåt i min personliga utveckling, om man vill uttrycka sig så pampigt. Blivit mer medveten om mig själv och omvärlden och samspelet. Jag brukar säga att ju äldre man blir, desto mer inser man hur lite man faktiskt vet. Och det här året har jag insett mycket, bland annat att jag kanske inte alltid är den jag tror att jag är. Men jag vet att jag duger som jag är oavsett hur färgglad, entusiastisk, melankolisk, engagerad, matglad, stark, rolig, vältalig, barnslig, oseriös, stökig, deprimerad, tjatig och sunkig jag blir.
Det var allt för mig. Tack.
.
Nej juste. Jag skulle ju ta med Emil, Julia, Sofia och Bella också. Sådär :)
Kategorier: | Läs 1 kommentar. Lämna den andra kommentaren!
2010-12-30
23:12:55

12. I min handväska
Har inte så ofta handväska med mig, men när det väl blir så brukar jag ha med mig
  • lyspyl
  • plånbok
  • kamera
  • nycklar
  • ipod
  • mobil
  • hårspännen, tofs
Ganska tråkig sak att skriva ett inlägg om, eller hur? För att det ska bli lite roligare kan jag ju lägga till en liten dikt. Vem vet, det kanske till och med kan bli en vana?
Det finns en tjej med jättelångt hår,
det växer för varje dag som går.
så en da'
någon sa:
Ska man ha så där håriga tår?
Nämen titta, det blev ju nästan en limerick av det. Fast rolig vet jag inte om den är.
Kategorier: | Ingen har kommenterat än bli den första!