kklaran

2012-03-12
19:20:02

Hur jag ser på sammanhanget

Samhället består av socialt samspel mellan individer. Det sociala samspelet skapar strukturer, till exempel som att man skakar varandras händer två,tre gånger när man hälsar på någon man inte känner. Det finns strukturer som bara är strukturer och som inte innebär så mycket mer än att man brukar göra så, exempelvis handskakningarna. Det finns också strukturer som är normer. En norm är en struktur som skapar något "normalt" och något "onormalt", exempelvis att det anses onormalt att killar bär kjol i Sverige. Dessa normer begränsar oss även om vi är medvetna om dem eller inte. Har du någonsin känt att du inte kan ha på dig ett visst klädesplagg för att det är lite för udda? Har du någon gång velat ha någonting bara för att så många andra har det? Normer kan vara att ha speciella saker, t ex mobiltelefoner eller bikini istället för baddräkt, likväl som det kan vara att klä sig på ett visst sätt. Följer man inte normen kan man ses som onormal, avvikande beroende på hur stark normen är. Hade jag klippt av mig håret en tidsepok då alla kvinnor hade långt hår hade det setts som mycket mer avvikande än det gör idag. Det smått ironiska är att en norm definieras av det som inte tillhör normen. Om en blond människa finns i en grupp med tio mörkhåriga människor är normen att vara brunhårig, men man skulle inte tänka på det om inte den blonda människan var närvarande. Dessa normer finns överallt i samhället och begränsar oss olika mycket. Det är svårt att se dem om man ine råkar vara den som just i det sammanhanget står utanför normen. Jag tänker inte på min hudfärg efetrsom den ser ut som alla andras, men skulle jag vara i en grupp av människor med annan hudfärg skulle jag tänka på den.
.
Det är svårt att förklara normer. Men jag tänkte att jag skulle göra ett försök eftersom det är så här jag ser på samhället och vårt sociala samspel. Detta gör att jag tänker normkritiskt, d v s att jag försöker se de normer vi omges av och försöka motverka de som begränsar oss. Jag undviker att säga att "alla tjejer gillar rosa" eftersom det spär på tänket att man inte är en riktigt tjej (vad nu det betyder) om man inte gillar rosa. Tjejer som då inte gillar rosa tillhör det "onormala" och känner sig kanske utanför eller till och med behandlas annorlunda. Jag vet inte om ni fattar vad jag menar, men det har gått ett tag sen mitt senaste inlägg och jag har velat skriva om det här. Ni behöver inte förstå om ni inte vill, men vill ni så fråga om jag har skrivit konstigt. Jag har försökt komprimera en komplex sak till ett enda blogginlägg, så det är inte så konstigt om jag inte har lyckats.
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: